Jo jag är galet kär i Stockholm. 
M och jag vandrade vidare på Fjällgatan, på den del som nu är delad av Katarinavägen och nu heter Mäster Mikaels gata. OK så solen lös lite väl starkt och jag hade svårt att kompensera då M fått låna min Systemkamera och jag körde pocket men visst kan ni ana hur vackert det är?
När vi nästan var hemma överväldigades vi av en galet härlig doft från Bröderna Olssons. Vi beslutade att käka köttbullemiddag där. Helt galet för fast det ffanns plats ute valde vi att sitta inne i den annars tomma lokalen. Uteserveringar är mysiga men inte att sitta och kisa i den skarpa solen när man försöker njuta av den goda maten. Vi gjorde det näst bästa och satte oss vid den vidöppna dörren istället.
M fick dessutom ett leende på mer än ett sätt!
Japp, för vi ska ta en promis i solen och gå upp till Fjällgatan och köpa var sin droppande kladdig mjukglass. Jag avskyr att bli kladdig… men oj vad sommarens första mjukglass är mumsig. Later gater.
Uppdatering: 
Ja så klart var vi inte ensamma om idén men det var än så länge bara en turistbuss parkad för att njuta av utsikten och så glass så klart. Bakom oss i kön var det en stressad 
Stockholmare för vem annars gnäller på att kön rör sig i snigelfart en söndag när man har hur mycket tid som helst av att bara njuta av att solen värmer och det är sommar! Ja sommar! Vart våren tog vägen har jag ingen aning om men det struntar jag blankt i när jag i panik slickade på min strösseldroppandes glass. Smarrig och om Carlsberg gjorde glass skulle uttrycket varit ”Probably the best icecream in the world” ”Worth waiting for”. Fast dedt är ju inte helt gratis med glass så man ska ha stora plånkan med sig kort är det inte att tänka på så planera med ett pankomatbesök innan ni klättrar upp för trapporna.
När jag var tonåring hängde Tompa Cruise inramad på min vägg över sängen. Han var den oåtkomlige drömmannen, sucktobjektet. Ja mamma mia honom skulle jag ha! Men åren går och dreggelobjekten byts ut.
Jag har länge varit lite sugen på Fredrik Lindström mmmm Vilken mumsig liten godbit, kanske inte den idol och drömman man kommer att tänka på om man följer gamla flickmodellen men han har något som lockar mig i alla fall. Min senaste ”crush” är Joacim Cans som väl passar lite mer in i idolbilden rockkille som han är. Det lustiga är att jag nog inte hört en enda Hammerfall låt. Jag har dock sett honom i intervjuer och några glimtar från Körslaget (M avskyr körslaget så det går inte att följa, då mår han dåligt). Så här skulle det med andra ord kunna se ut hemma hos mig om jag fortfarande hände mina idoler på väggen. Fast Tompa var ju singel då det bagav sig. Fredrik är gift och Joacim sambo. Skit jag går nog och river ner idolbilderna i alla fall!
Jo jag är galet kär i Stockholm. 
M och jag vandrade vidare på Fjällgatan, på den del som nu är delad av Katarinavägen och nu heter Mäster Mikaels gata. OK så solen lös lite väl starkt och jag hade svårt att kompensera då M fått låna min Systemkamera och jag körde pocket men visst kan ni ana hur vackert det är?
När vi nästan var hemma överväldigades vi av en galet härlig doft från Bröderna Olssons. Vi beslutade att käka köttbullemiddag där. Helt galet för fast det ffanns plats ute valde vi att sitta inne i den annars tomma lokalen. Uteserveringar är mysiga men inte att sitta och kisa i den skarpa solen när man försöker njuta av den goda maten. Vi gjorde det näst bästa och satte oss vid den vidöppna dörren istället.
