Mysecretwindow.se

Puhhh det är högsäsong på jobbet och det märks. Jag har en backoffice tjänst då jag helst vill resa så lite som möjligt. tanken är ju med andra ord att jag ska ta hand om 4 andra säljares kunder när de är ute + att jag ska boka möten så att de inte kan vara på kontoret

Men nu brinner det snart i huvudet på mig för jag har suttit själv en hel massa (dvs de är ute och reser och är på kundbesök) Nu hinner jag inte ens klara av samtalet jag har för då piper det redan i luren och nästa samtal väntar. När ska jag då fixa det jag just sitter och pratar med en kund om? och när i hela friden ska jag ringa för att boka möten? och när ska jag ta hand om ordrarna som hopar sig?

Kan man klona sig snart, eller räcker det med personlighetsklyving? Efter veckan som har gått insåg jag att det här kommer inte hålla så jag traskade in till den chef som fanns på plats och bad om resurser. Hon förstog och planerade in ett möte där vi gick igenom vad som skulle underlätta för mig. Fick dock en chock när vi började mötet för jag fick en personlig lovsång till att börja med. Att jag är en klippa och att de verkliggen känner av de ggr jag inte finns på plats. Jättefint! Fast själv var jag oförberdd på det utspelet. hade jag varit lite på alerten skulle jag svarat – ”Synd att det inte syns i lönekuveret!” (jag har 1500:-/mån UNDER snittlönen i Sverige)

Varför kommer man alltid på vad man skulle ha sagt 5 minuter för sent?

Lipar ibland till Extreme Home makeover. Har svårt när missestackana ska vaccineras, de små liven måste ju ha en hemsk nål i sig! Ja en riktig mes är vad jag är ibland. Sen har jag andra dagar när jag är så blödig att jag mår illa. Då har jag näsblod, eller som jag brukar kalla det näsmens. Vad annat kan det heta när två tamponghalvor sticker ut ur båda näsborrarna. Har nämligen haft ett par såna dagar nu.

Är ni för blödiga för att läsa om sånt ska ni nog inte läsa vidare.

Det är fascinerande med blod, nämligen för att har man det någon annanstans än i blodomloppet hittar det på fanstyg. Insidan av min näsa känns just nu som om någon rispat den med trasiga rakblad. När blod koagulerar blir det nämligen vasst! Vem kom på den usla idén? Stannar det kvar i kroppen dvs man får ner det i magen börjar det irritera och kroppen vill absolut inte ha det kvar (Har även haft spontanblödningar i buken och det gör så in i h-vete ont). man skulle kunna tro att kroppen skulle bli glad av att få behålla det lilla man trots allt har. Men nej, gapar och skriker om att det ska bort är vad den gör. Kanske vore livet enklare om man var Alien med grön syra i stället! Någon som vet vart man kan få sig en syratranfusion?