HögsÀsong
Puhhh det Ă€r högsĂ€song pĂ„ jobbet och det mĂ€rks. Jag har en backoffice tjĂ€nst dĂ„ jag helst vill resa sĂ„ lite som möjligt. tanken Ă€r ju med andra ord att jag ska ta hand om 4 andra sĂ€ljares kunder nĂ€r de Ă€r ute + att jag ska boka möten sĂ„ att de inte kan vara pĂ„ kontoret đ
Men nu brinner det snart i huvudet pÄ mig för jag har suttit sjÀlv en hel massa (dvs de Àr ute och reser och Àr pÄ kundbesök) Nu hinner jag inte ens klara av samtalet jag har för dÄ piper det redan i luren och nÀsta samtal vÀntar. NÀr ska jag dÄ fixa det jag just sitter och pratar med en kund om? och nÀr i hela friden ska jag ringa för att boka möten? och nÀr ska jag ta hand om ordrarna som hopar sig?
Kan man klona sig snart, eller rĂ€cker det med personlighetsklyving? Efter veckan som har gĂ„tt insĂ„g jag att det hĂ€r kommer inte hĂ„lla sĂ„ jag traskade in till den chef som fanns pĂ„ plats och bad om resurser. Hon förstog och planerade in ett möte dĂ€r vi gick igenom vad som skulle underlĂ€tta för mig. Fick dock en chock nĂ€r vi började mötet för jag fick en personlig lovsĂ„ng till att börja med. Att jag Ă€r en klippa och att de verkliggen kĂ€nner av de ggr jag inte finns pĂ„ plats. JĂ€ttefint! Fast sjĂ€lv var jag oförberdd pĂ„ det utspelet. hade jag varit lite pĂ„ alerten skulle jag svarat – ”Synd att det inte syns i lönekuveret!” (jag har 1500:-/mĂ„n UNDER snittlönen i Sverige)
Varför kommer man alltid pÄ vad man skulle ha sagt 5 minuter för sent?