OK nu har man varit hos käftis. Vet ni att jag tror jag har världens bästa tandläkare. Det lär inte vara så vanligt men jag tycker det är skönt att gå dit. Till och med Ulf (tandisen alltså) såg misstrogen ut när han rev runt och jag låg avslappnad och bara njöt.
U: – Vill du ha bedövnigsspray?
Jag: – Nä get piaaar så äcickt i läppana.
Ulf rotar runt och tar bort lite tandsten här och var.
U: – Men du ser alldeles oberörd ut!?!
Jag: – Gaha äh däää
U: – Ja det är ju individuellt det där, själv tycker jag det är hemskt när jag är patient.
Jag: – Däää ähhh söönt! Sluter nöjt ögonen och slappnar av.
Fast så värst trevlig är jag inte efteråt för jag ser verkligen ut som en vampyr i munnen, ibland i flera veckor efter (Se illustration). Vet ni, tandis jublade när jag sa att jag slutat röka MEN det är troligtvis därför jag blöder mer i munnen. Snacka om moment 22!
Nåja jag tror jag ska börja gå dit 4 ggr per år och få lite städning, vi får väl se.
Tags: vampyr
På min dagliga bloggrunda finns Anne, justnu känns det som om hon är rätt trött på världen och allt jäkelskap som huserar i den. och precis så kan jag känna ibland. Att jag inte vill läsa tidningen eller slå på nyheterna ibland vill jag bara får se på världen med ett barns ögon. Coolt dra på ett par rosa glasögon och naivt betrakta världen genom ett skärt skimmer. Vill gå så i en vecka (minst). Allt är vackert, alla är snälla, ingen kris jag är rik, frisk, vacker, vältränad och otroligt begåvad när det gäller ALLT jag tar mig för.
Nej jag vill inte bli barn igen, men det jag önskar för ett tag är den bekymmerslöshet man då levde i. För ibland blir man bara så trött på allt.
Kör början på min EFIT dag redan nu så får jag väl uppdatera senare. Sov länge M var uppe med tuppen och drog iväg på cykel så jag och kissarna hade mysmorgon.
1 Myskissar brevid mig i sängen, 2 kliver upp, 3 blommorna på balkongen blommar hej villt (Måste kolla om de vill ha vatten), 4 Kaffe, 5 Pympen retas och säger ha ha jag ligger fortfarande kvar i sängen, 6 Börjar laga lunch tills M dyker in, 7 Pressad potatis till lunchen, 8 39 grader i solen på balkongen (Ni anar varför jag gnäller om värmen på sommaren va?, 9 Ska dra ner storleken på de första EFIT bilderna.
Uppdatering: 10 M prater i telefon med sin mamma, 11 Somrig utsikt från balkongen, 12 Hallon och blåbärspaj, 13 Drivisar till scannern ska in i burken, 14 13 grader när solen inte längre värmer, 15 Pricken poserar motvilligt.
OK Fortsättning följer för den som är nyfiken. Fler EFIT hittar du här »
Jorå min PT M drog iväg mig på en rumpnötartur igen och det konstiga var att jag inte blev andfådd som jag brukar, trots att det gick fortare än vanligt. Kroppen orkade också mycket mer, en högst märklig känsla att kunna jämnföra på det viset. Det som lägger av först på mig är låren men nu höll jag ett jämt tempo som passar mig hela tiden. Bara ett par gånger lurades jag att trampa på lite fortare av att M la sig en halv cykellängd framför mig och fick mig att känna mig instängd. Hur i hela friden klarar de av att ligga i klunga och cykla?
Det är kul att förvåna sig själv ibland.
