Ha en hemsk Halloween.
Nej bilden Àr inte oskarp det Àr bara ljusen som fladdrar, vilket du kan se hÀr om du vill. SÄ lÀskig Àr vÄr Halloween.
Skrivet i oktober, 2009
FÀbojÀntan?
Satt och blĂ€ddrade bland gamla bilder och dĂ„ dök dessa upp. De Ă€r frĂ„n vĂ„r lilla exkursion dĂ„ vi fick för oss att vi skulle fota fyrar pĂ„ Ăland. Södra uddens fyr blev fotad utan större bekymmer och faktiskt norra ocksĂ„. I alla fall tills vi skulle gĂ„ till bilen. DĂ„ hörde vi en kobjĂ€llra lĂ„ngt bort pĂ„ andra sidan buskarna. PĂ
skÀmt klÀmmer jag ur mig att jag skulle blivit en sjudundrandes fÀbojÀnta dÄ jag kan locka pÄ alla djur Àven kor. M ser skeptiskt pÄ mig, sÄ jag tar fram bÀsta kolockar rösten och roppar skÀmtsamt
– Koooseeerar kooosssera.
HjÀrtat stannar i halsgropen nÀr jag hör hur det börjar dundra pÄ andra sidan buskarna sen prasslar det och knakar det. Plötsligt kommer de frÄn alla hÄll och dundrandes skumpar de in pÄ parkeringen dÀr vi stÄr. Misstrogna och faktiskt smÄtt rÀdda om vÄra liv (Kossor trampar ner folk har jag hört) stÄr vi bÄda halvt paralyserade. LÄngsamt förpassar vi oss till bilen och glider in pÄ sÀtena med kossorna spatserandes tÀtt inpÄ.
Vad lÀrde vi oss av detta? Ingenting mer Àn att kossor som skenar mot en Àr vÀldigt lÀskiga. NÀstan sÄ man fÄr KoskrÀck.
FÀbojÀntans bildbevis
HjÀrterum
MĂ„ste bara visa mysmissarnan nu har de tryckt in sig i ”Uggleboet” bĂ„da tvĂ„ tillsammans med en nalle. Finns det hjĂ€rterum sĂ„ finns det stjĂ€rterum. Fast i det hĂ€r faller ser det ut som de sistmĂ€mnda Ă€r pĂ„ vĂ€g ut đ
Hamsterkind
JodÄ jag gick till tandlÀkaren och har fÄtt antibiotika dÄ jag fÄtt en infektion som hÀmtad frÄn helvetet. Jag tog första bÀsta tid och var dÀr i onsdags. TvÄ och en halv dag klarade jag att plÄga mig pÄ jobbet innan det blev för mycket sÄ idag stannade jag hemma. Jag klarade bara inte av smÀrtan lÀngre. Dessutom ser jag ut som en hamster med ena kinden fylld. RÀtt Àckligt om man betÀnker att det inte Àr mat i kinden som hos hamstern. Nu vÀntar jag bara pÄ att medicinen ska börja verka sÄ att jag Ätminstone kan Àta normalt. Har varit mer eller mindre flytande med lite ris som jag pillat över lÀpparna.
Synd man inte Àr lika charmig som dessa luddiga pepparkornsögon.
Uppdatering:
Nu har smĂ€rtan börjat ge sig, det Ă€r bara gapa som Ă€r lite svĂ„rt. Ăr fortfarande ganska like en hamster dock, men det gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll. đ . M sĂ€ger att det hĂ€r Ă€r jag… Vad menar han? Antagligen att jag inte Ă€r sĂ„ farlig som man ibland tror.
SĂ„ var det dags igen
JO nu har jag sÄ förbannat ont att jag funderar pÄ att ringa tandlÀkaren fast jag ska dit den 9e. Vet inte om det Àr min visdomstand som jÀklas för den spÀnner jÀkligt bra dÀr bak men det kanske Àr nÄgot som fastnat och orsakat en infektion. Hur som helst kan jag bara Àta mjuka saker som inte behöver tuggas och dÀr jag inte behöver öppna munnen sÀrskilt stort, för det kÀnns Ànda bak i kÀkleden. NÀr jag kom hem var jag desperat. Jag tog en citodon Àven om jag dÄ riskerar att fÄ kramp i gallgÄngen som Àr bland de vÀrsta smÀrtor man kan ha. Tack och lov fick jag inte det och det Àr lite lÀttare att stÄ ut med tandvÀrken. Nu ska jag överleva natten och se hur jag tacklar morgondagen. Kanske fÄr chansa pÄ en Citodon till, hua lÀskigt.
