I gÄr fick jag besked om att min Àlskade Nemo har trasiga njurar. Om inget mirakel sker kommer han att fÄ somna in pÄ mÄndag. Jag ser det scenariot framför mig som en mardröm i vaket tillstÄnd hela tiden. SÄ grÄtattackerna avlöser varandra. Nej han lider inte just nu enligt veterianÀren den lilla glimt av hopp som finns (Ett ultraljud som ska göras kanske visar att det ù�baraù� Àr en infektion) Àr inte mycket att hÀnga upp sig pÄ dÄ det bara Àr som att gripa efter sista halmstrÄt. För mig som inte kommer fÄ nÄgra barn Àr det som att mista ett, mÀrkligt nog fÀster man sig vid ett djur lika mycket som om det vore en mÀnniska och kunde jag skulle jag med glÀdje ge honom min ena njure. Detta lÄter ju inte alls logiskt men sedan nÀr var kÀrleken logisk?
Ord kan inte beskriva den sorg jag kÀnner och ord kan inte ta bort min sorg
Jo med ett sĂ„nt tema kommer mĂ„nga husdjur dyka upp bland dagens deltagare, för hur det Ă€n Ă€r sĂ„ Ă€r de vĂ„ra smĂ„ charmtroll. Konsten blir istĂ€llet att hitta en extra charmig bild… Fanns flera men Pympen som sussar pĂ„ ”pappas” arm Ă€r en med extra charmpoĂ€ng sĂ„ den fĂ„r det bli!
 Ja ja jo… Jag vet att jag gnĂ€llde nĂ€r IKEA katalogen kom ut. Nu Ă„kte jag och M en snabbsvĂ€ng för att köpa en ny dörrmatta till mig sĂ„ att kissarna har nĂ„got att spy hĂ„rbollar pĂ„. Jo precis so charmiga Ă€r mina illbattingar. PĂ„ vĂ€gen ut sĂ„g vi BĂ€stis blond. WOW Ă€ntligen nĂ„got för husdjuren som man faktiskt kan ha med ljusa hĂ„rtussar som charmtrollen Nicke, Nemo & Olympia. IKEA har i och för sig mage att kalla det dyna nĂ€r det i sjĂ€lva verket bara Ă€r en luddigtrasa med svans (LĂ„t er inte luras av den fluffiga bilden de har pĂ„ hemsidan). Men det som gjorde den sĂ„ bra var att den inte var i nĂ„gon galet skrikig fĂ€rg och precis rĂ€tt storlek för att ersĂ€tta min skrikiga strandhanduk som de okuperat. De godkĂ€nnde bytet direkt.
Kissarna och jag Ă€r överens omatt det Ă€r dags att byta ut deras klöstrĂ€d dĂ„ det de har Àr i det nĂ€rmaste söndertrasat. I Princip gillar vi det vi har bĂ„de jag och kissarna men det finns helt klart utrymme för förbĂ€ttringar i designen. Kan nĂ„gon föresten svara pĂ„ varför klöstrĂ€d oftast Ă€r sĂ„ fula? SĂ„ fula att man nĂ€stan krĂ€ks, med sina svarta tassmönster pĂ„ rosa som inte alls smĂ€lter in i nĂ„got normalt vardagsrum. Dessutom Ă€r de alltid klĂ€dda i konstmaterial vilket gör att det kan spraka rĂ€tt rejĂ€lt pĂ„ vintern nĂ€r jag och illbattingarna ska mysa lite. Just nu har vi ett mörkgrĂ„tt och hyfsat neutralt trĂ€d. Men jag skulle vilja ha ett ljust trĂ€d (ljusa katter lĂ€mnar ljust hĂ„r… behöver ju inte lysa ”nyhĂ„rat” hela tiden!). Har funderat pĂ„ att klĂ€ om det som vi har fast det Ă€r rĂ€tt rackigt. Har surfat runt lite och faktiskt hittat ett par acceptabla. Tycker faktiskt att katt-tasstrĂ€det i den hĂ€r tappningen Ă€r riktigt OK. Kankse för att jag gillar grönt och att det Ă€r mjuka varma fĂ€rger. Det som saknas Ă€r förstĂ„ss ett kryp in till ulltussarna. Vilket skulle ni vĂ€lja? och vilka Ă€r argumenten för respektive emot?