M agerar PT pĂ„ hemmaplan utan att jag har lust att ge honom en smĂ€ll pĂ„ kĂ€ften, det Ă€r framsteg det. IkvĂ€ll föreslog han att jag ska vĂ€ga och mĂ€ta mig. Han Ă€r övertygad om att det kommer att vara peppande nĂ€r det minskat lite hĂ€r och dĂ€r nĂ€r vi mĂ€ter igen i Juni. Inga snabba resultat alltsĂ„ đ MĂ„tt och vikt tĂ€nker jag inte dela med mig hĂ€r. Kanske blir det mina första privata inlĂ€gg. Fast eventuell minskning ska jag sĂ„ klart slĂ„ mig för bröstet för… hoppas att det blir sĂ„
Ropa inte hej förens jag Ă€r över bĂ€cken, men det kan bli sĂ„ att det försvinner en tusing frĂ„n min plĂ„nka och istĂ€llet dyker det upp ett klippkort pĂ„Â Forsgrenska. M har under en LĂ
NG period odlat det lilla fröt. Jag har varit inne pÄ det tidigare men vetat att det kommer vara bortkastade pengar om jag inte fÄr draghjÀlp. M har inte direkt varit mottaglig för att vara haren förens nu. Jag anar att han kan tÀnka sig att eventuellt offra sig (Han har köpt nya badbrallor).
Hur som helst sĂ„ har jag ju suttit hĂ€r hela kvĂ€llen och kollat underklĂ€der och andras nyĂ„rslöften om nya bĂ€ttre vanor av alla de slag. Ska jag bli sĂ„ galen att jag faktiskt tar steget? Ja jag vĂ„gar inte lova nĂ„got i kvĂ€ll men det finns en liiiiten chans som nĂ„got LĂ
Ă
Ă
Ă
Ă
NGT inne i mig nog hoppas pÄ. NÀmligen att jag ska falla för nyÄrstrenden och ta mig an en ny nyttig vana. Fy fabian vad lÀskigt! NÄja M har en förkylning i kroppen och jag vill definitivt ha med honom som moraliskt stöd sÄ kanske slipper jag undan med blotta förskrÀckelsen Àven denna gÄng. Trillar jag dit blir det till att plaska i vattnet pÄ Djupvattenspassen minst en gÄng i veckan och sedan cykling till vÄren, kanske mÄste jag börja en alldeles egen trÀningsblogg? HAHAH Det trodde ni va?
Ă
terkommer med rapport om hur det slutade….
SĂ„ hĂ€r nĂ„gra dagar in pĂ„ det nya Ă„ret och helgerna över för de allra flesta sĂ„ börjar det dyka upp blogginlĂ€gg om olika former av sjĂ€lvförbĂ€ttring dĂ€r det âNya livetâ ska börja. Ett par exempel Ă€r Camilla som har köpstop (mitt i REAn!), Charlotte ska börja leva nyttigt genom att âgo cold turkeyâ som amerikanarna skulle uttrycka det (De har dessutom sĂ€kert lite kall kalkon i kylen ifall det skulle bli för svĂ„rt att hĂ„lla sig till enbart morötter och celleri). Blir lite rĂ€dd nĂ€r jag lĂ€ser mitt tidigare inlĂ€gg och inser att Ă€ven jag ska jobba lite med att fĂ„ bort mitt daller, tur att jag inte skrev NĂR.
Ska jag vara Àrlig sÄ börjar mitt nya liv dagligen mer eller mindre, för ibland funkar det och ibland funkar det inte. Mitt rökstop tycks funka just nu i alla fall, sÄ det hoppas jag hÄller och jag kan fortsÀtta att kalla mig ickerökande rökare tills jag dör ( och dÄ förhoppningsvis inte av nÄgot rökrelaterat). TrÀningen funkar inte alls, eller jo cyklingen funkar sÄ lÄngt att jag lÀngtar efter cykelvÀder. Hoppet Àr alltsÄ inte ute trots att trÀngen inte Àr i full gÄng redan. Jag Àr dÄlig pÄ att börja ett helt nytt liv bums, verkligen dÄlig. Jag gÄr liksom och drar pÄ det tills jag hittar rÀtt vinkel, sen slÄr jag till med en liten förÀndring i taget. Jag tror jag ska kalla det för mental trÀning för det handlar oftast om att motivera mig till att jag kan och vill.
FörÀndringen jag vill ta tillbaks just nu Àr att försöka Àta nyttigare genom att Àte mindre godis och snabbmat och istÀllet mer hemlagat. Det Àr lustigt för det Àr ju lÀttare att hÄlla nÀr man Àr ledig Àn nÀr jobbveckorna sucktar med en snabb burgare pÄ McD pÄ vÀgen hem. För visst Àr vÀl Ärsskiftet en lika bra tidpunkt som alla andra att börja tÀnka i nya banor?
Jo det blir ju lĂ€tt sĂ„ att rumpan fastnar i sĂ€ngen lite extra sĂ„ hĂ€r nĂ€r man har ”jullov”, kolla in missarna! Eller vaddĂ„ fastnar lite extra? Min bak gillar sĂ€ngen sĂ„ enkelt Ă€r det, ska inte alls skylla pĂ„ jullovet. MEN just nu vill jag verkligen inte att det ska vara sĂ„ hĂ€r kallt och ogĂ€stvĂ€nligt ute, jag vill myscykla. Bara den tanken kĂ€nns lite bizarr för det Ă€r ju motion! OK M försöker motivera mig med ett tio gĂ„ngerskort pĂ„ gym vilket jag nĂ€rstan blir grĂ„tfĂ€rdig av. Men leka lite kan jag ju tĂ€nka mig sĂ„ leka och spela spel medans pulsen gĂ„r upp och svetten rinner vore kanske nĂ„got? Har surfat runt lite och kollat in Nintendo Wii med balansplatta bĂ„de nytt och pĂ„ begagnatmarknaden. Men vem lurar jag egentligen? Det blir dyrare att köpa en Wii som samlar damm Ă€n ett gymkort. VĂ€ldigt plastigt spel och trist grafik ska det verkligen motivera mig? Wii Sports kanske… NĂ€ jag fĂ„r nog fundera vidare ett tag till tills det kommer nĂ„got nytt och revelutionerande som jag kan fundera pĂ„. Kanske har det hunnit bli vĂ„r och jag fĂ„r ge mig ut och trampa pĂ„ en cykel IRL istĂ€llet för virituell sport. Fast pryllebben i mig tycker fortfarande att det vore trevligt med en dammsamlande konsol… Fan vilken velpotta jag Ă€r!
Har funderat lite pĂ„ det dĂ€r med motivation. För jag vill inte vara nĂ„gon liten tjockis, dĂ„ finns det en massa PTs och livsförbĂ€ttrare som bara fĂ„r mig att se rött och tappa allt intresse. Anna Skipper och Petra Axlund Ă€r tvĂ„ tydliga exempel pĂ„ okĂ€nsliga mĂ€nniskor som inte klarar av att motivera utan behöver ha redan motiverade mĂ€nniskor för att prestera. Det Ă€r de dĂ€r som sĂ€tter sig pĂ„ höga hĂ€star och Ă€r sĂ„ jĂ€vla bra och kommenterar att âmen vaddĂ„ det Ă€r bara att Ă€ndra sig, planera annorlunda och alla som inte kan det Ă€r lata och kommer med undanflykterâ. SHIT vad jag gĂ„r i taket dĂ„.
Det jag hör Àr :
â â Jag Ă€r en bĂ€ttre mĂ€nniska Ă€n duâ
â â Du har inte samma vĂ€rde i mina ögon sĂ„ dig fĂ„r jag trycka ner och mobbaâ
â â gör du inte som jag vill sĂ„ Ă€r du misslyckadâ
Det jag gör dÄ Àr att stÀnga av, för mobbare har jag aldrig gett nÄgot vÀrde och deras Äsikter Àr inte vatten vÀrda.
Sen finns det de som lyckas inspirera mig till att lÀngta efter att fÄ röra pÄ mig och Àta nyttigt. M har blivit en sÄdan och han Àr inte ens PT. Han fÄr trÀning att lÄta hanterbart just för att han inte gillar det sjÀlv men han gillar nÀr det Àr gjort och han tycker om resultaten. Han hittar former som Àr mindre trÄkiga eller till och med roliga. Dessutom ska de fungera för hans personliga förutsÀttningar.
Cykling Ă€r nĂ„got jag faktiskt lĂ€ngtar lite efter i vĂ„r trots att jag tydligen inte orkar sĂ„ mycket som jag tror och vill. Mysigt och nĂ€stan lite kul har det varit att trampa runt pĂ„ vĂ„ra turer (Ms förtjĂ€nst han fick mig att vilja pröva bara genom att vara entusiastisk). M fĂ„r mig ocksĂ„ att gilla att fixa hemlagat och tĂ€nka nyttigt. Ăven om jag har dĂ„liga vanor sĂ„ ger han mig inte dĂ„ligt samvete för det utan uppmuntrar de smĂ„ förĂ€ndringarna. Det handlar om att förĂ€ndra nĂ„got lĂ„ngsiktigt som hĂ„ller utan att det kĂ€nns som om livet har tappat i njutning och glĂ€dje. SĂ„ visst svullas det i bullar nĂ€r de Ă€r nybakta och McD Ă€r inte bannlyst. Men att vilja laga en vettig köttfĂ€rslimpa gjort utan tillsatser och skrĂ€p och mumsiga ugnsbakade potatisar. Att liksom göra god men nyttig vanlig mat. Fett Ă€r inte fult men man kan tĂ€nka pĂ„ vilket fett man stoppar i sig, socker Ă€r inte tabu om man inte överdriver, salt Ă€r OK i lagom mĂ€ngd. Det handlar alltsĂ„ inte om att göra om livet helt utan att bara tĂ€nka lite annorlunda.
Jag har försökt komma igÄng i flera omgÄngar med trÀning, SATS har fÄtt mina pengar i tvÄ vÀndor för flera Är sedan och fy fan vad det sög (+ att sen sitter man fast i skiten och tvingas betala hur mycket som helst). Jag kÀnde mig bortkommen och utanför pÄ gymet. Minns att jag gick pÄ en av introduktionerna med en vÀltrÀnad kompis, och den instruktören sket fullstÀndigt i att jag var med trots att jag troligen behövde det mer. PÄ den vÀgen var det liksom. Nej trÀning blev nÄgot jag avskydde.
Sen skulle en kompis som Ă€r utbildad PT âHjĂ€lpaâ mig. Tja stavgĂ„ng ordinerades och efter en tredjedel av turen började jag gnĂ€lla för det gjorde jĂ€vligt ont. Hon hade visst inte koll pĂ„ att man bör gĂ„ ut lugnt och att man bör lyssna pĂ„ den man âtrĂ€narâ utan körde jag ska tvinga dig i form metoden. Det hela slutade med att jag haltade hem med hĂ€lar sĂ„ förstörda att jag fortfarande har problem med skor. 6 mĂ„nader senare hade jag i alla fall fĂ„tt tillbaks huden dĂ€r. Har dessutom problem med lederna sĂ„ fort jag trĂ€nar, troligen blödningar dĂ„ jag har blödarsjuka. Har grĂ„tit mĂ„nga gĂ„nger under till exempel innebandytrĂ€ningar (En annars aprolig sport Ă€ven för nĂ„gon utan bollkĂ€nsla om bara lagkamraterna Ă€r schysta).
SÄ varför jamsar jag om detta? Antagligen för att jag lÀste en artikel i Petra Axlunds gamla blogg och bara blev förbannad. Jo nÄgra kanske bara vill ha en slavdrivare nÀr de skaffar en PT, jag skulle i sÄ fall vilja ha nÄgon som bryr sig och ser mig som en person och inte som maskin.
