Mysecretwindow.se

Jag skulle spacklat upp mig och dragit på mig den kritstrecksrandiga power suiten i kombination med höga klackar. Då brukar de stå i givakt. Men det gjorde jag inte, ska det verkligen behövas? (Kom i säckiga jeans, långärmad t-shirt och håret i slarvig tofs)

Har nämligen varit på banken för mitt eget företags räkning. I går kom jag 17:30 (De stänger 18:00) tog en nummerlapp vid ”kassa”, väntade tålmodigt på att det skulle bli klara med kunden före. När klockan var 17:55 kommer en kvinna och lutar sig nochalant fram över disken och säger ja och vad vill du? I snäsig ton.

Jag förklarar mitt ärende varpå hon snäser ja men det ska du ta med ”företag” om de inte smitit tidigare. Fast du kan ju inte komma med det fem i! Ilsken  går jag därifrån och funderar allvarligt på att byta bank. (Sen kom jag hem och fick ännu tristare besked, så jag kom av mig)

Gick till banken idag igen. 17:30 ringer jag på klockan vid ”företag”. Jag slipper vänta den här gången. Upprepar mitt ärende vilket de inte kan hjälpa mig med då jag är vid ”fel” kontor! Va fan… Antingen är de väl Handelsbanken eller så är de inte det, annars borde de ju heta Norrmalmstorgsbanken och Kungträdgårdsbanken!? Ja då vill jag byta till ert kontor säger jag. Ni har de öppettider jag vill så jag vill vara kund här istället. Får rådet att ringa det andra kontoret som han dock tror har stängt. Han vill tydligen inte heller ha mig som kund på just hans kontor. Morrr. Fast just nu har jag annat att ta i tu med, men de ligger risigt till!
När jag var 15 år hände en liknande sak på NK… Min mamma hade hängt undan en skitdyr kappa som hon ville att jag skulle prova. Som den tonåring jag var kom jag inlodandes i träningsoverall (Mode på 80-talet) gympadojor och håret i en slarvig toffs. En snäsig expedit försökte efter att har mönstrat mig uppifrån och ner att köra iväg mig för att jag rörde vid tänkabara inköp. Då dyker min mamma upp snofsig som den värsta örstemalmskärringen. Tjitjing säger det i expeditens ögon och hon glider snabbt fram till mamma som en liten vessla.

-Jag har hängt undan den där kappan till min dotter!
-Jag vill inte ha den, jag handlar inte av otrevliga häxor! Säger jag vänd mot expediten, vars axlar rasar ner och hon ser bestört ut.
Mamma som kan vara en mycket klok och förstående mor fast hon är en… ehhh glöm det. Hon förstog i alla fall att något inte stog rätt till och säger.
– Nej då ska vi inget ha!
Varpå vi tågar ut.

Ja så kan det gå om man går efter utsidan!

På tal om utsidan så fick jag reklam med rolig adressering som fick mina tjuriga läppar att försöka dra sig upp mot öronen igen. Nu vet jag, det krävs ingen power suite! Jag får bekräftelse direkt hem i brevlådan!

Vad är det med kattuppfödare egentligen? M & Jag har båda funderat på att ta en kull själva men tyvärr blev vår älskade Pymp för liten i växten)

Faktum kvarstår att uppfödare inte är som andra människor, de tillåter sig bli totalt överkörda av sina älskade ulltussar, det kostar tid och pengar inte direkt något man kan säga upp sig från jobbet för att göra. Sedan ränner man land och rike runt och visar upp skönheterna. Kort sagt man har ingen fritid. Till råga på allt hittar man på namn som Filimon the Fighter eller Shakandah Lucky Charm men de kallas säkert för Fille och Lucky . När det gäller namn behöver man inte vara uppfödare för att vara lite vrickad. Ms och min första birma döpte vi till Schitzo efter att ha provat många namn och inte fått till det… Katten riskerade ju att bli schitzofren så då fick han heta det för att slippa. Nicklas kallas ju för Nicke, Picke, Blobben etc Olympia för Prinsessan, Pympen, Pympelymapn etc Nemo fick oftast heta Pemo (Väldigt kreativt av oss!).

Jag fick längtan efter en kissebebis idag. Det känns lite tomt med bara två kissar (Nemo fick vi ju låta somna in pga trasiga njurar). Känns som det var bra att de var tre stycken, nu när det blev så som det blev, för då blev det inte en ensam kisse kvar. Visst de är väldigt präglade på mig men de har så enormt mycket glädje av varandra när de kör ett race över mig och sängen när det är sovdags. Eller när Olympia ger Nicke ett tjuvnyp när hon passerar. Jag tror man ska ha tre katter egentligen… minst

Uppdatering: Jag har blivit utmanad av Charlotte att berätta 7 sanningar om mig själv. Då jag redan gjort det en gång …om inte flera med tanke på hur mycket jag skrivit om mig själv på den här sidan. Så tänkte jag att jag lägger länken till mina sanningar här

Ingen som jag sett skriva i den här listan är dock under 30… men listor är visst fjortismaterial. Det är för övrigt rosa sidor också Snacka om att kasta sten i glashus!
Dagens vill ha: En snickare som bygger om där jag vill.
Dagens klädsel: Svart klänning, stövlar och skinnjacka.
Dagens doft: Jag.
Dagens frisyr: Ruffsig
Dagens händelse: har ingen värd att nämna
Dagens låt: Har inte heller lyssnat på musik
Dagens planer: Ehh blogga, jobba privat.
Dagens saknad: Närhet
Dagens dummaste: Min kollega som alltid har missat något så man får plocka upp bollen
Dagens sjuka: Hostan är kvar
Dagens drog: Cigg
Dagens roligaste: Att komma hem
Dagens köp: Lunch
Dagens godis: Lite överblivna nötter.
Dagens blää: Städa upp efter andras missar
Dagens humör: Glad men trött
Dagens ord/fras: Jag gör som JAG vill!

Jag snodde fjortislistan från fjortisimitatören Nilla.

Visst är det fantastiskt när man känner sig så där extra fräsch på måndagsmorgonen? Vaknade hyfsat OK med lite hjälp av Nicke som tyckte att han behövde lite morgongos, detta demonstrerar han genom att skrika i mitt öra tills jag reagerar(för er som missat det så är Nicke min ena katt). Om man bortser från skriken i örat innan jag sömndrucket lägger armen om honom och han kryper intill och lägger sig så är det ett fantastiskt sätt att vakna på.

Jo det är mysigt med kissar förutom att de fäller. Klädde på mig i morse efter att ha gått ett varv med rollern över min svarta klänning och så begav jag mig till jobbet. Väl på kontoret under lysrörens förlåtande och ombonade sken insåg jag sedan att jag inte missat några hårstrån, jag var täckt från topp till tå. Min klänning liknade mer en mohairtröja från det glammiga 80-talet. Så därför blir det ett inlägg á la modeblogg om dagen outfit. Det blir dock en dagens outfit utan bilder vilket nog kan anses som helt åt skogen, men jag gör som jag vill!
Förutom när katterna bestämmer. Tur att jag är en erfaren �?kissemamma�? med klädvårdsroller i skrivbordslådan.

Skotävling!!! Det är ytters sällan jag blir sugen på att delta i bloggtävlingar men den här går inte att motstå. Jag vill ha ett par röda skor med spets. De som följt min blogg ett tag har nog börjat förstå att jag är skofetishist. Jag går helt enkelt igång på snygga skor. Alla bloggtävlingar är så klart till för att marknadsföra bloggen, vilket jag tycker är ett juste utbyte. Vill ni också vara med och tävla om ett par piffiga klackar att klampa omkring i så att grannarna får spader då tycker jag ni ska gå till
Maria Vuittons tävling. Inget skulle lysa upp min mörka vår som ett par röda skor!  Jo det skulle vara den där resan till maldiverna då.