Jag har alltid avskytt gymnastiken i skolan. Ăr inte direkt nĂ„gon bollbegĂ„vning sĂ„ jag kĂ€nde mig alltid klumpig och omotiverad. Det och lite andra hĂ€ndelser ledde troligen till att jag tappade det lilla intresse jag hade nĂ€r det gĂ€ller trĂ€ning. Jag trivdes bĂ€ttre hemma med nĂ€san i en bok, det tycktes dock inte ha nĂ„gon inverkan pĂ„ min vikt. Jag har med andra ord inte alltid varit en otrĂ€nad blobb. Rasade i vikt nĂ„got helt oförskĂ€mt nĂ€r jag var 13, vart rent av sĂ„ pinnig att det nĂ€stan sĂ„g ohĂ€lsosamt ut.
Tunn och tanig var jag sedan tills jag Äkte som utbytesstudent i Florida. Första halvÄret gick faktiskt riktigt bra dÀr, kanske för att jag sprang en liten kort runda nÀstan varje kvÀll + att jag hade PE ( Physical Education) varje dag. Sen började mina knÀn att knÀppa och ömma och Jag hade mer konst pÄ schemat andra terminen och ingen PE alls. DÄ small det till 12 kg pÄ ett halvÄr. Ser jag tillbaks pÄ bilder sÄ var det inte oklÀdsamt att fÄ lite mer hull pÄ kroppen, men lagom Àr ju bÀst.
Sen har Ären fÄtt lÀgga pÄ ett kilo hÀr och ett dÀr. Det Àr faktiskt sÄ att man knappt mÀrker att det hÀnder. Speciellt som min sjÀlvbild visar det dÀr skelettet jag en gÄng var. Det Àr egentligen bara pÄ foton och ibland framför spegeln jag ser att det finns stÀllen som Àr lite vÀl runda. Jag vet att jag borde göra nÄgot men har blivit brÀnd av SATS dÀr jag varit medlem tvÄ ggr. KnÀn och leder har inte förbÀttrats utan snarare förvÀrrats och konditionen ska vi inte tala om, finns det en minusskala?
Ăr jag lat? Nja lat vet jag inte men förbannat bekvĂ€m och dĂ„ finns det bra undanflykter. Framför allt Ă€r det lederna som spökar men simning lĂ€r ju vara skonsamt. Tar mig inte rĂ„d att börja simma, sen Ă€r jag ju som jag sa bekvĂ€m man ska ju ta sig till simhallen, byta om , simma, duscha mm. Sen Ă€r ju hela dagen slut och allt man har gjort Ă€r jobbat och trĂ€nat (inget av dem stĂ„r pĂ„ min lista över vad som gör livet vĂ€rt att leva). Nej mitt största problem Ă€r nog motivationen. M har kört med en personlig trĂ€nare under nĂ„got Ă„r snart och hon har fĂ„tt peppa honom ibalnd, det ger synliga resultat. I dag surfade jag pĂ„ personliga trĂ€nare⊠Det blir svĂ„rare och svĂ„rare att komma igĂ„ng dĂ„ jag verkligen avskyr tanken pĂ„ trĂ€ning och skĂ€ms över att jag inte tagit tag i det tidigareâŠoch sĂ„ gĂ„r tiden yttreligareâŠ
Kanske, kanske kan jag ta mig rĂ„d att skaffa en nĂ€r jag betalat av min kamera (Ytterligare en ursĂ€kt… om Ă€n högst verklig för mig). Just nu har jag aningens mer motivation Ă€n vanligt synd att jag inte kan ta tillvara pĂ„ den och skaffa mig en alldeles egen slavdrivare.
ĂversvĂ€mmningar efter extrema regn⊠Med den mĂ€ngd vatten som vĂ„ra smĂ€ltande glaciĂ€rer bjuder oss pĂ„ Ă€r det sĂ„ klart helgalet att tĂ€nka konsumtion. Jag kan i alla fall inte lĂ„ta bli att fundera över vem som verkligen skulle köpa dessa skor. Bildens fotograf Ă€r anonym men om man kikar i fönstret ser man en nummerplĂ„t. Fotot skulle med andra ord kunna vara taget i Belgien!? SĂ„ finns det nĂ„gra hugade belgi-skor kanske? đ
Â
Nja troligen Àr det ju mer konceptskor och inget som verkligen finns till försÀljning. De ser inte ut att ha nÄgot direkt stöd genom sjÀlva skon. Högklackade simfötter lÀr dock ha varit gÄvÀnliga under en modevisning redan 2002 i Australien dÄ designade av Lisa Carney (Bilden tagen av Peter Rae som jag tyvÀrr inte fÄtt tag pÄ, sÄ bilden Àr stulen⊠SkÀms lite! Jag ber alltid om lov eller köper mina bilder i normala fall). Lisas skor var dock inget som var tÀnkt för marknaden utan koncept skor Àven de. Som daglig besökare har ni nog börjat fatta vidden av min skofetish men de hÀr skorna skulle det dröja innan ni sÄg mig i. Fast bjuder nÄgon mig pÄ en resa till maldiverna kan jag eventuellt tÀnka mig ett par att snorkla i *ler*.
*skrattar* Jag lÀste just ett underbart blogginlÀgg. Johnny Àr transperson som jag upplever skriver ur ett kvinnligt perspektiv. Lite svÄrt att veta och reagera pÄ utan att eventuellt trampa omkring pÄ nÄgons(Johnnys) tÄr i mina sylvassa klackar. I det hÀr fallet Àr det i alla fall inte meningen. Och ja jag vet att det finns mÀn som drömmer om att bli trampade pÄ ;-).
HĂ„ller med Johnny om EN sak det finns för fĂ„ snygga mellanklackar typ 7 cm. De Ă€r optimala att vardagsgĂ„ i… I övrigt sĂ„ tycker jag sjĂ€lv att vĂ€ldig fĂ„ kvinnor verkligen passar i lĂ„ga klackar, yngre tjerer fixar det oftast. Sen finns det fĂ„ kvinnor som verkligen INTE kan GĂ
i höga klackar *skrattar*
De behöver verkligen den dÀr mellan stilleten. Det Àr ju sÄ trist att de mellanklackar som finns dÄ helt plötsligt ska vara grova och okvinnliga.
Jag kÀnner mig vackrast med hög klack för att jag Àr liten rund och har breda anklar, strÀcker ut benen och fÄr dessutom snyggare hÄllning av nÄgon outgrundlig anledning. Trots att jag Àlskar mina klackar och gÄr runt med dem pÄ kullersten och ute i skogen sÄ ve den man som rÄkar uttala meningen:
-Kvinnor ska ha högklackat tycker jag!
Jag har tvingat mĂ€n att gĂ„ med högklackat sjĂ€lva för en sĂ„dan kommentar, det lĂ€r dem att kvinnor gĂ„r i de skor de trivs i. Högt eller lĂ„gt, valet Ă€r hennes…
*Sen efterlyser jag i alla fall fler snygga 7cm
Har ju ganska nyligen kommit hem frĂ„n New York dĂ€r nya skor inhandlades. New York bjöd pĂ„ hetta som fick gatorna att bli mjuka pĂ„ sina stĂ€llen. Ă
ter hemma i mitt Àlskade Stockholm insÄg jag att mina skor nog inte skulle uppskatta Stockholm lika mycket som jag gör.
Stockholm Ă€r mer som en kladdig pojkvĂ€n pĂ„ fyllan med sina vĂ„ta vattenpussar som geggar ner. Nej Thomas Ledin hade rĂ€tt nĂ€r han skrev Sommaren Ă€r kort (det mesta regnar bort). Minns med förfĂ€ran de dĂ€r höga gröna gummistövlarna frĂ„n barndomen, de som liksom aldrig kĂ€ndes som de satt pĂ„ ordentligt. DĂ„ för mĂ„nga Ă„r sedan bestĂ€mde jag mig för att jag hellre gick med blöta fötter Ă€n med gummistövlar! Men sĂ„ för ett tag sedan rĂ„kade jag fĂ„ syn pĂ„ dessa (Plask frĂ„n Tretorn) och nu tar jag mig en riktig funderare. Kanske kan mina fina nya skor fĂ„ bo pĂ„ kontoret och sĂ„ kan jag skaffa mig ett par Plask och skutta i pölarna pĂ„ vĂ€g till jobbet. För jag tycker rent av att de Ă€r lite lĂ€ckra, en anledning att bli plaskvĂ„tâŠ
Skyskrapeklackar blottar kĂ€nslor och bara Ă„synen pĂ„verkar bĂ„de mĂ„nga mĂ€n och kvinnor rent fysiskt. Personligen sĂ„ kan jag fĂ„ ett sug i magen och en lĂ€ngtan att fĂ„ lĂ„ta foten glida ner i skon. Stilletskor vackert till vardags samtidigt som de osar sex, inget annat skapar en sĂ„dan erotiskt spĂ€nd bĂ„ge av foten. Siluetten som lockande sĂ€ger ”kom nĂ€rmare” precis sĂ„ förföriskt som bara ett par riktigt höga klackar kan. Det finns en lockelse i vassa klackar, den strĂ€ckta foten vars form fortsĂ€tter och avslöjar utsökt formade ben som inte alltid kan anas innan.
Den sensuella stiletten anspelar pĂ„ en mĂ€ngd motsĂ€gelser dĂ„ den gör bĂ€raren bĂ„de mĂ€ktigt behĂ€rskande och samtidigt sĂ„rbar, den kan vara bĂ„de elegant och vulgĂ€r – ödmjuk och aggressiv – omstörtande och konventionell. Ska man se freudianskt pĂ„ det sĂ„ Ă€r den fallosaktig samtidigt som den Ă€r i högsta grad feminin.
Christian Louboutin pumps skorna pÄ bilden
FÄ saker andas kvinnlighet blandat med styrka som en sylvassklack. En pÄtvingad extra hög och besvÀrlig klack kan visserligen förstÀrka undergivenhet, men en kvinna som stolt och balanserat skrider fram pÄ sina klackar kan fÄ luften att darra av makt.
Vem Ă€r hon dĂ„ klackbĂ€rerskan? Hon kan vara vem som helst⊠Flickan bredvid, fetischisten, rockbruden, den klassiska damen, hollywoodkĂ€ndisen, transvestiten, hĂ€rskarinnan, politikern kort sagt hon kan vara vem som helst. Ăr hon du?
Andre Perugia en legendarisk skoskapare lÀr ha sagt:
Almost every woman
is not only conscious of her feet,
but sex conscious about them.
